Fri frakt vid 499:- / Snabb leverans / Fri retur

Jaktregler

Jakten utvecklas konstant och följer med viltstammarnas utbredningsområden och utveckling. Nya lagar och regler tillkommer, lagändringar sker. Detta påverkar för hur man får jaga, vilket ibland leder till debatt. Det är dock viktigt att som jägare vara uppdaterad på vad som införs och ändras.

Lagar och Förordningar

Vid jakt gäller vissa regler, lagar, förordningar och föreskrifter.

Lagar: Lagar antas av riksdagen, det är de viktigaste författningarna i Sverige, men lagarnas innehåll är ganska generell och övergripande. När riksdagen beslutar om en lag kan den bara ändras eller tas bort om riksdagen beslutar om en ny lag.

Förordningar: Antas av regeringen. De kompletterar lagarna och är mer detaljerade. Det är regeringen som beslutar om de allmänna jakttiderna i jaktförordningen.

Föreskrifter: Antas av myndigheter. De kompletterat både lagar och förordningar. I myndigheters föreskrifter finns de detaljerade bestämmelserna. Naturvårdsverket och Rikspolisstyrelsen är myndigheter som har hand om jaktfrågor. Hos Naturvårdsverkets föreskrifter finns det info om vapendefinitioner, eftersök, fångstredskap och States vilt. Hos Rikspolisstyrelsen finns föreskrifter om vapenlicens och vapengarderob.

Några jaktregler som är viktiga att hålla kolla på:

  • Alla som jagar, oavsett hur mycket, och oavsett om man äger jaktmark eller inte, måste varje år lösa en statlig viltvårdsavgift.

  • Ingen har äganderätt till viltet.

  • Ett påskjutet djur (man har skjutit mot djuret) skall ses som skadad till dess att motsatsen är bevisad.

  • Vid all jakt på klövvilt och stora rovdjur är man skyldig till att kunna spåra upp skadat vilt med hjälp av tränad eftersökshund.

  • Alla vilda fåglar och däggdjur är fredade (förbjudet att jaga) utanför den allmänna jakttiden som gäller för varje art (fredningsperioden) Detta är enligt Jaktlagen och jaktförordningen. Vissa undantag finns och det är oftast relaterat till skyddsjakt som vanligtvis bedrivs för att skydda ekonomiska intressen eller återskapa balans i naturen.
  • Vid fågeljakt är det vanligtvis regel att ha med sig en apporterande hund. TILLÄGG!!!

  • Mellan 1 mars och 20 augusti är det hundförbud. Hunden får inte vara lös i skog där det finns vilt.

  • Om man träffar på ett dött djur som ingår i ”Statens vilt”, död älg eller hjortdjur under fredningsperioden så måste man kontakta polisen. Det kan vara så att man får instruktioner att markera ut platsen tydligt och ge information om var det döda viltet är. Så kommer Polisen senare kontakta en skyddsjägare/ yrkesjägare som tar hand on djuret.

  • Under fredningsperioden så är ett hittat dött hjortdjur statens egendom. Under allmänna jakttiden (jaktsäsongen) tillfaller dött hjortdjur markägaren eller den som har rätt att jaga på den marken (jakträttshavaren).
  • Under fredningsperioden får man inte störa vilt i onödan. Markägare får dock skrämma bort vilda djur ifrån sitt lantbruk eller odlingar för att hindra skador.

  • Vid jakt med skjutvapen får man inte vara i eller bredvid ett motorfordon, det gäller alla fordon som drivs med en motor. Enda undantaget är jakt från motorbåt, men motorn måste ha varit avstängd i 1 minut innan man får börja jaga.

  • Motorfordon får inte användas under jakten för att skapa sig fördelar mot viltet. Man får inte åka omkring och leta efter vilt, för att sen gå ut och skjuta t.ex. Motorfordon får inte användas för att förfölja, spåra, eller avleda viltets uppmärksamhet från den som jagar. Detta gäller även drönare, man får inte använda dem för att reka efter vilt innan jakt.

  • Vid jakt ska man ge viltet en rättvis chans att undkomma jägaren. Man får därför inte använda motorfordon (t.ex. bil, motocross, fyrhjuling) eller motordrivna anordningar (t.ex. drönare) när man jagar. Inte för att bevaka en större yta, spåra eller förfölja vilt, inte ta genvägar eller nyttja som avledningsmanöver eller störa viltets uppmärksamhet ifrån jägaren som skall skjuta.

  • Du får inte heller använda ett motorfordon för att köra ut jägare till jaktpass.
  • Enda tillfället man får använda motorfordon under jakt, är efter fällt vilt av björn, älg, hjort och vildsvin. Då kan man nyttja terrängfordon för att köra ut det tunga djuret från skog till väg. Man får inte ha med sig skjutvapen i motorfordon under jakten.

  • Det finns dock stöd i lag att använda motorfordon, men det är under eftersök, alltså om ett djur blivit påskjutet/ skadat. Då är det prioriterat att man finner djuret snarast för att avsluta dess eventuella lidande.

  • Under transport till/från jaktmarker och med vapen, måste de vara oladdade.

  • Första skottet skall vara dödande. Man ska ha som syfte att döda viltet så snabbt och smärtlindrigt som möjligt. Vid däggdjursjakt skall man sikta på hjärta och lungor, de brukar kallas vitala organ det är de målet som är lättast att träffa, beroende på viltet och skyttens precision kan detta variera .
    Enda däggdjuren som är undantagna från detta är sälar, då skall man sikta mot huvudet.
  • För varje fälld älg måste man betala en summa, en ”fällavgift”. Detta anmäls till Länsstyrelsen via www.algdata.se, och skall ske inom 2 veckor efter att älgen har fällts.

  • För att få ha ett vilthägn (inhägnad mark där markägaren håller vilda djur för att ha bättre kontroll på stammen och enklare kunna jaga) behöver man tillstånd från Länsstyrelsen.

  • Man kan jaga med olika fångstredskap såsom burar. Men man kan inte använda vilket fångstredskap som helst, redskapen måste vara godkända av Naturvårdsverket. De skall också märkas med fällans typbeteckning, ägarens (jägarens) namn och kontaktuppgifter.

  • Som en del av viltvården kan man sätta ut fler antal djur i det vilda för att öka antalet, det kräver dock tillstånd från Naturvårdsverket. Endast vid utsättning av fasan, rapphöns och gräsänder behöver man INTE tillstånd.
  • Vissa jaktformer kräver extra särskild utbildning. Dessa jaktformer är: räv med fotsnara, bäver med slagfälla samt ripa med ripsnara.

  • Man får använda sig av lockrop, men inte genom inspelat ljud, eller levande djur.

  • Ficklampa och pannlampa och annan rörlig belysning är endast tillåten vid jakt på vildsvin, annars är det inte tillåtet.

  • Rörlig belysning får användas vid eftersök, om det är motiverat.

  • Fast belysning vid åtelplats vid jakt på vildsvin är tillåtet.

  • Vid jakt på vildsvin får man också använda sig av mörkersikte (termiskt), värmekamera och elektronisk bildomvandlare. Mörkersikte får endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplats.

  • VAPEN : Vapenlagstiftningens 3 viktigast delar är vapenlagen, vapenförordningen och Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.